Bakgrund Från och med den 1 januari 2010 tas ytterligare ett steg i sjukförsäkringen. Då kommer insatser som möjliggör för dem som har tidsbegränsad sjukersättning eller som varit sjukskrivna mer än 2,5 år, men som bedöms ha möjlighet att komma tillbaka, att få stöd att åter komma in på arbetsmarknaden. Detta sker antingen hos den gamla arbetsgivaren eller via ett introduktionsprogram hos Arbetsförmedlingen. För dem som har arbetsförmåga innebär reformen följande: ·       För dem som återgår till arbete har arbetsgivaren ansvar att se till att arbetsmiljö och arbetsuppgifter anpassas så att de ska känna sig behövda och få arbetsuppgifter de kan klara av. Den anställde kan även begära att få tjänstledigt för att delta i introduktionsprogrammet och därmed få aktivitetsstöd. ·       De som saknar arbete men bedöms kunna komma till arbetsmarknaden med rätt stöd erbjuds plats på introduktion vid Arbetsförmedlingen. Ersättningen blir aktivitetsstöd. ·       Aktivitetsstödet innebär som lägst 320 kronor per dag och som högst 680 kronor. Nivån på aktivitetsersättningen beror på om personen uppfyller arbetsvillokret i a-kassan och den tidigare inkomsten. De personer som aldrig  har haft en tidigare inkomst får 223 kronor per dag. ·       Efter tre månader i introduktionsprogrammet får den som bedöms kunna återgå i arbete ta del av Arbetsförmedlingens ordinarie insatser, t.ex. lönebidragsanställning, arbetspraktik eller deltagande i jobb- och utvecklingsgarantin. Den som är sjuk kan återgå till sjukpenning. Personer som har haft tidsbegränsad sjukersättning kommer att återfå sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI). För dem som inte har arbetsförmåga innebär reformen följande: ·       Personer som inte bedöms kunna återfå någon arbetsförmåga kommer som tidigare att kunna beviljas permanent sjukersättning (förtidspension) på hel- eller deltid. ·       De som på grund av sjukdom (t.ex. vård på sjukhus, omfattande vård i hemmet eller via sjukvården) varken kan gå tillbaka till anställning eller delta i aktiviteter ska kunna få fortsatt ersättning från sjukförsäkringen med samma ersättning som tidigare och behöver inte medverka i introduktionsprogrammet. Frågor och svar Hur många är det som omförsäkras nästa år? Beräknat antal som omförsäkras den 1 januari 2010 uppgår till 15~500 personer. Totalt beräknas 64~000 personer omförsäkras under hela året. Varför har man haft så bråttom med alla ändringar? Regeringen har under de två senaste åren arbetat intensivt på att ändra den tidigare passiva sjukförsäkringspolitiken mot en med aktiva åtgärder, individuellt anpassade och snabbare insatser för återgång till arbete. Nu när sjukförsäkrings- och arbetsmarknadspolitiken tagit form så har det varit lättare att se vilka åtgärder som bäst ger stöd och hjälp till dem som står längst från arbetsmarknaden. För regeringen är det viktigt att få fram seriösa lämpliga åtgärder för att kunna få stöd och hjälp till dessa personer även om det tar lite tid. Att lämpliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör erbjudas denna grupp har också aviserats tidigare. Det har varit dålig information till alla som ska omförsäkras till årsskiftet Vi har full förståelse för att de som ska omförsäkras känner oro. Detta tar vi på fullaste allvar. I oktober skickade Försäkringskassan ut omfattande information till samtliga som omförsäkras vid årsskiftet. Förutom ett brev som riktar sig specifikt till personen i fråga innehöll informationen en beskrivning av reformen, information från arbetsförmedlingen om introduktionsprogrammet och information till dem som inte till hör en a-kassa. Handläggare har sedan personligen ringt upp var och en för att försäkra sig om att de nåtts av informationen. Hur ska arbetsförmedlingen kunna hjälpa långtidssjuka tillbaka till arbete? Arbetsförmedlingen har redan i dag stor erfarenhet av att arbeta med rehabilitering av långtidssjuka. De har en kader av specialister till sitt förfogande, närmre bestämt 625. Så fort regeringen aviserade att en förändring skulle ske har arbetsförmedlingen påbörjat förberedelserna. I november hade det ägt rum 3~000 samtal mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och den sjukskrivne. Arbetsförmedlingens generaldirektör intygar att de som myndighet ser fram emot att arbeta med att hjälpa denna grupp tillbaka. Arbetsförmedlingen har även påbörjat en rekrytering av ytterligare 600 arbetsförmedlare och specialister. Hur ska en tremånaderskurs hjälpa en sjuk att få jobb? Introduktionsprogrammet är ingen kurs, det är ett individuellt anpassat program för att inventera och kartlägga individens förutsättningar och behov av stöd. Man kan få stöd av arbetsterapeuter, psykologer, sjukgymnaster och socialkonsulenter. Det ska ses som en ny möjlighet till arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet är att göra upp en plan för fortsatta insatser. Därefter kommer de insatser som anses lämpliga att sättas in, t.ex. arbetslivsinriktad rehabilitering, lönebidrag, jobb- och utvecklingsgaranti, nyfriskjobb osv. Tidigare har många hamnat mellan stolarna där vare sig Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen tagit sitt ansvar. Därför har många sjukskrivna efterfrågat en förändring. Detta är ett sätt att komma till rätta med tidigare problematik. På vilket sätt blir man frisk av att gå ett introduktionsprogram? Vi tycker att alla förtjänar möjligheten till ett jobb och att det är viktigt att ge dem som stått länge utanför arbetsmarknaden en chans att komma tillbaka till arbetslivet. Vi vill inte överge dem som den förra regeringen. Det ska ses som en ny möjlighet. Dessutom är den arbetslivsinriktade rehabiliteringen normalt en lång process för dem som stått utanför arbetsmarknaden under en längre period. På detta sätt får de en chans och möjlighet att vara väl förberedda när konjunkturen vänder. Konsekvenserna av den här reformen är bara att många kommer att må dåligt. Forskning om konsekvenserna av långtidssjukskrivning och förtidspension visar att risken för förtida död är cirka 3 gånger högre än motsvarande icke-pensionärer. Då har även andra faktorer som kan orsaka den förtida döden uteslutits. Det är inte sällan att inte finnas med i en gemenskap, att inte känna sig behövd som skapar oro, depressioner eller andra försämringar i livskvalitet. En passiv sjukskrivning är oftast inte en lösning på ett problem utan kan istället skapa fler problem. Undersökningar bland långtidssjuka visar att de själva vill få en möjlighet att komma tillbaka till arbete. Många menar att skulle kunna arbeta om de bara fick stöd och hjälp. Under den förra regeringen förtidspensionerades 140 personer om dagen. Under alliansens tre första år har 12~000 personer med förtidspension anmält att de ska förvärvsarbeta och många utnyttjar också möjligheten att studera eller arbeta ideellt. Det visar att det finns ett behov av att få göra något. Det stora antal personer som de senaste åren har lämnat sjukförsäkringen har till största delen återgått till någon form av arbete. De som är allvarligt sjuka ska få fortsatt sjukpenning och därmed inte vara med i introduktionsprogrammet. De som har långvarig arbetsoförmåga ska få permanent sjukersättning (förtidspension). De som inte är allvarligt sjuka men ändå arbetsoförmögna kommer att kunna få sjukpenning igen efter tre månaders karenstid. Måste den som har en anställning säga upp sig för att delta i introduktionsprogrammet? Den som har en anställning kan söka tjänstledigt från sitt arbete för att delta i introduktionsprogrammet. Då utgår aktivitetsstöd. Vad händer om man blir sjuk under introduktionsprogrammet? Man kan bli sjukskriven även under ett arbetsmarknadspolitiskt program. Men arbetsförmågan prövas då mot möjligheten att delta i programmet eller i andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Man får då fortsatt aktivitetsstöd i fyra veckor och sedan kan man få sjukpenning igen. Vad händer om man inte kan medverka i introduktionsprogrammet på heltid? Poängen med Introduktionsprogrammet är att man medverkar efter förmåga. Kan man inte delta på heltid så får man ändå 100 procent aktivitetsstöd och medverkar efter förmåga. Vilken ersättning får den som deltar i introduktionsprogrammet? Aktivitetsstöd. Det är en statlig ersättning som betalas ut av Försäkringskassan. Den finns i form av ett grundstöd samt ett inkomstrelaterat stöd som baseras på a-kassenivå. Den som är medlem i en a-kassa får inkomstrelaterad ersättning och därför är det viktigt att vara med i a-kassan. Även de som tidigare gått ur a-kassan får en chans till snabb återkvalificering. Hur hög är ersättningen som deltagarna får? Är man medlem i A-kassan får man inkomstrelaterad ersättning, som lägst 320 kronor per dag och som högst 680 kronor per dag. De personer som inte kan få inkomstrelaterad ersättning får 223 kronor per dag. Det är de som aldrig har arbetat tidigare. Kan man aldrig mer bli sjukskriven om sjukskrivningsdagarna är slut? Vad händer om man inte lyckas uppnå den arbetsförmåga som förväntas? Utgångspunkten är att alla ska få en möjlighet att, utifrån sina förutsättningar, ta sig tillbaka till arbetslivet igen. För en del kommer det dock inte att gå. Efter 87 dagar (karenstid) utanför sjukförsäkringen kan man komma tillbaka. Under den tiden finns det tre vägar tillbaka: -       Tillbaka till sin anställning -       Förtidspension -       Introduktionsutbildning med rehabiliteringsåtgärder hos Arbetsförmedlingen Möjlighet till förlängd sjukpenning utan karenstid finns för tre grupper: de som saknar verklighetsuppfattning, de som vårdas på sjukhus eller de där medverkan är direkt skadligt för hälsan. Kommer alla att få sina pengar i januari eller kommer det att bli ett ”glapp”? Det är viktigt att människor känner trygghet i att ersättningen kommer i tid, och med rätt belopp. Socialförsäkringsministern har till Ekot sagt att alla kommer att få sina pengar i januari. Regeringen har sagt att man ska göra det enklare för arbetslöshetskassorna att fastställa hur stor ersättningen ska vara, vilket ska minska handläggningstiderna på a-kassorna. Sjukpenning betalas ut i efterhand. Det betyder att den som varit sjukfrånvarande under slutet av december kommer att få sin sjukpenning i januari. Alltså får man både utbetalning av sjukpenning och aktivitetsstöd i januari. Kommer verkligen alla som omförsäkras till Arbetsförmedlingen att börja jobba igen? Alla kommer förstås inte att komma tillbaka men vi tycker att alla ska få en chans och möjlighet till individuellt anpassat stöd som de tidigare inte har fått. Försäkringskassans prognoser visar att cirka två tredjedelar av dem som omförsäkras kommer att komma tillbaka i någon form av arbete och vi tycker att det är en framgång för såväl individen som samhället. Vad händer för den som deltidsarbetar och är deltidssjukskriven när dagarna i sjukförsäkringen tar slut? Då får man erbjudande om att delta i introduktionsprogrammet på deltid och samtidigt fortsätta att arbeta deltid. Syftet är att se över den individuella situationen och vilket stöd varje person behöver för att kunna få tillbaka sin arbetsförmåga. Vad händer om man inte kan medverka i introduktionsprogrammet på heltid för att man går på medicinsk behandling? Poängen med introduktionsprogrammet är att man ska kunna medverka efter förmåga. Kan man inte delta på heltid får man 100 procent aktivitetsstöd och medverkar efter förmåga. Enligt media skulle deltidssjuka patienter tvingas säga upp sig för att söka ett heltidsarbete som de orkar med, stämmer det? En sjukskriven som har stor sannolikhet att kunna gå tillbaka till sitt gamla arbete ska inte behöva pröva arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden inom ett års sjukskrivning. Efter en längre deltidssjukskrivning måste alla möjligheter till rehabilitering uttömmas för att kunna ta till vara på så stor del av arbetsförmågan som möjligt. Det gäller också möjligheten att hitta andra arbetsuppgifter på hel- eller deltid. I många fall är ju sjukskrivningen just relaterad till det specifika jobbet och då ska personen få stöd att komma vidare till annat jobb och kanske byta arbetsgivare. Vad händer om man inte vill delta i introduktionsprogrammet? Introduktionsprogrammet är ett individuellt anpassat program för att inventera och kartlägga individens förutsättningar och behov av stöd. Det sker efter var och ens förmåga och ska ses som en ny möjlighet. De som går introduktionsprogrammet får aktivitetsstöd. Medverkan i programmet är ett erbjudande. Den som har arbetsförmåga och ändå väljer att tacka nej kommer inte att få någon ersättning. Vilken är den vanligaste diagnosen hos dem som nu blir omförsäkrade? Den allra största gruppen är den med psykiska sjukdomar och problem i rörelseapparaten. Bland dem som har haft sjukpenning har 37 % diagnosen psykiska sjukdomar och 28 % problem i rörelseapparaten. Bland dem som har haft tidsbegränsad sjukersättning har 51 % diagnosen psykiska sjukdomar och 27 % problem i rörelseapparaten. Hur länge har de som nu omförsäkras haft sin sjukpenning eller tidsbegränsade sjukersättning? Antalet år med sjukpenning och förlängd sjukpenning                Andelen personer 2,5 år                  18 % 2,5-3 år                        24 % 3-4 år                  31 % 4-5 år                  15 % 5 år eller mer                  13 % Tidsbegränsad sjukersättning Ersättningen beviljades första gången                  Andelen personer 2003 eller tidigare             21 % 2004                    13 % 2005                    15 % 2006                    14 % 2007                    18 % 2008                    17 % Finns det tidsgränser för sjukpenning i andra länder? Exempel på tidsgränser i andra länder är Danmark: 52 veckor under en 18-månadersperiod, Finland: 300 vardagar under en tvåårsperiod, Norge: 52 veckor under en treårsperiod och Tyskland 78 veckor under en treårsperiod. Rehabiliteringskedjan och andra sjukförsäkringsfrågor Bakgrund Rehabiliteringsgarantin Landstingen ansvarar för medicinsk rehabilitering. Sedan den 1 januari 2009 kan landstingen dock få ekonomiskt stöd av staten för sitt rehabiliteringsarbete. Totalt satsas en miljard kronor på rehabiliteringsgarantin under 2010. Syftet med Rehabiliteringsgarantin är att stärka den sjukes ställning i sjukskrivningsprocessen och förbättra möjligheten till medicinsk behandling och rehabilitering. Genom att tidigt ge den sjuke rätt behandling underlättas återgången i arbete. Rehabiliteringsgarantin är en viktig del av rehabiliteringskedjan. Rehabiliteringskedjan innebär att många sjuka får tillgång till insatser inom arbetsmarknadspolitiken i stället för inom sjukförsäkringen. Utöver den miljard som tidigare nämnts, satsar regeringen under 2010 810 miljoner (5% av sjukpenninganslaget) på samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet. Av årets anslag kommer en större andel än tidigare att användas för finansiell samverkan mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Syftet är att finansiera rehabiliteringsinsatser som leder till att människor kan återgå i arbete. 100 miljoner av denna satsning avsätts till finansiell samverkan (tvåpartsfinsam). Medlen till samordningsförbunden kommer att uppgå till 250 miljoner kronor för 2010 och medlen för finansiell samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utgör resterande 460 miljoner kronor. Rehabiliteringskedjan En rehabiliteringskedja har införts med fasta tidsgränser för att pröva arbetsförmågan. Insatser ska göras snarast möjligt. Den sjukskrivne ska få specifikt stöd med preciserade tidsgränser för de olika momenten och en kontinuerlig kontakt under hela sjukskrivningsperioden. Rehabiliteringskedjan är indelad i tre etapper: ·       Under de första 90 dagarna av en sjukskrivning bedöms om den försäkrade har förmåga att klara sitt vanliga arbete eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder. ·       Från dag 91 ska även beaktas om den försäkrade kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren. ·       Från dag 181 av en sjukperiod ska - om inte särskilda skäl talar mot det - bedömas om personen kan försörja sig själv genom förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt. Den tid under vilken en person kan få sjukpenning (inklusive förlängd sjukpenning) har begränsats till två och ett halvt år. Frågor och svar Varför har ni gjort så många förändringar i sjukförsäkringssystemet? Före 2006 hade Sverige bland den högsta sjukfrånvaron i världen, trots att folkhälsan var god och förbättringar i arbetsmiljön hade gjorts. Antalet sjukskrivna och förtidspensionärer ökade drastiskt. 140 personer om dagen förtidspensionerades. 2006 var cirka 700~000 personer antingen sjukskrivna eller förtidspensionerade. En stor del av dem som förtidspensionerades var unga. Bara en procent av en halv miljon förtidspensionärer återvände till arbetslivet. Bara hälften av de långtidssjukskrivna visste vem deras kontaktperson var på Försäkringskassan. Nästan ingen rehabilitering erbjöds. Samtidigt visade flera undersökningar att många långtidssjukskrivna själva kände att de kunde och ville arbeta om de bara kunde få hjälp. Det är denna utveckling som regeringen vill vända. Det är misshushållning med mänskliga och samhälleliga resurser då människor är sjukskrivna längre än nödvändigt! Varför har ni infört fasta tidpunkter för avstämning i sjukförsäkringen? Tidsgränserna finns där för att den sjukskrivne ska få en kontinuerlig kontakt samt ett tidigt och individuellt stöd. De tidiga insatserna ska understödjas av en rehabiliteringsgaranti och en utvecklad företagshälsovård. Hur vet ni att fler har möjlighet att komma tillbaka till arbete med era reformer? Erfarenhet visar att ju längre sjukskrivningen pågår, desto mindre sannolikhet att den sjukskrivne kommer tillbaka till arbete. Därför behövs det tidiga aktiva åtgärder och satsningar på rehabilitering. Varför satsar ni inte på rehabilitering istället? Jämfört med förra regeringen så har alliansregeringens satsning på aktiva rehabiliteringsinsatser sjufaldigats; från 90 miljoner kronor till 600 miljoner kronor. För 2009 avsattes 600 miljoner kronor för behandling av lätta till medelsvåra psykiska besvär, samt smärtor i axlar, rygg och nacke. Dessutom har landstingen fått stärkta drivkrafter för att förbättra sjukskrivningsprocessen och prioritera dessa grupper genom att regeringen avsatt 1 miljard kronor årligen från 2010. Totalt satsas alltså 3 miljarder de tre kommande åren på att sjukskrivna ska prioriteras i vården. Satsningar på företagshälsovården har också gjorts. Den införda rehabiliteringskedjan är också till för att den sjukskrivne ska få specifikt stöd. De tidigare åtgärderna ska understödjas av en rehabiliteringsgaranti. Under 2010 kommer 50~000 personer att få möjlighet till rehabilitering. Aldrig någonsin har så stort fokus varit på rehabilitering som nu! Vad händer om man på grund av sjukdom aldrig mer kan arbeta? Om man har en varaktigt nedsatt arbetsförmåga så kan man beviljas permanent sjukersättning (förtidspension). Enligt media tvingas cancersjuka personer att söka arbete, stämmer det? Nej. Det är självklart att svårt cancersjuka eller andra allvarligt sjuka inte ska prövas mot hela arbetsmarknaden utan de kommer att få sjukpenning under sin sjukdom. Regeringen har aldrig avsett att cancersjuka ska behöva söka annat arbete. Det framgår också av förarbetena. När flera läkare till cancerpatienter ändå påpekade att Försäkringskassan gjort en annan bedömning tog allianspartierna ett snabbt beslut att förtydliga det självklara. Försäkringskassan har sedan även gått ut och sagt att de inte gör en strängare bedömning i dag än tidigare när det gäller cancerpatienter. Regeringen tycker dock ändå, för säkerhets skull, var bra med ett förtydligande på denna punkt. När ändringen genomfördes breddade man även skrivningarna så att andra grupper inte ska drabbas av en orimlig bedömning. Efter sex månaders sjukskrivning ska arbetsförmågan bedömas mot arbeten på hela arbetsmarknaden, vilka särskilda skäl finns för att inte göra det? -       När det är sannolikt att den sjukskrivne kommer tillbaka i arbete hos sin nuvarande arbetsgivare inom ett år -       När det pågår arbetslivsinriktad rehabilitering -       När den sjukskrivne gått tillbaka i deltidsarbete och förväntas återgå i heltidsarbete -       Det gäller även i de fall den sjukskrivne har en allvarlig sjukdom. Många är förtidspensionerade, på vilket sätt hjälper de nya reglerna dem? Regeringen har infört möjligheten för dem med permanent sjukersättning (förtidspension) att jobba, arbeta ideellt eller studera utan att de förlorar sin rätt till ersättning. 12~000 förtidspensionärer har redan anmält att de börjat arbeta till viss del. Samtidigt har en höjning av bostadstillägget för personer med sjukersättning införts. Arbetsgivare som anställer unga personer med förtidspension slipper betala sjuklön för den anställde. På så sätt ökas viljan hos arbetsgivaren att anställa dem som står långt utanför arbetsmarknaden.